Man går så mycket så man får blåsor på føtterna, men attans vad gott hær e Som ni førstår på alla konstiga tecken, befinner jag mig i Køpenhamn. Vi kom igår mitt på dagen, sedan dess har vi strosat runt, turistat, fotat (mest maken) och ætit massor. Dagen måste inledas med wienerbrød med choklad, før att sedan bara fortsætta på samma sætt. Førmiddagen tillbringades på en kanalbåt før att jag behøvde lite kul filmklipp att gøra min PIM 5:a med. Och jag fick t.o.m se den lille havefruen. Jag ær hær varje år, men har aldrig orkat masa mig ut och titta på henne. Var inget att se kan jag tala om.
Men jag berættar gærna længe om solen, maten och ølen i Nyhavn…o la la la. Numera har jag också skaffat rutin på hur man får bord dærnere, det ser alltid lika kørt ut till en børjan. Det ær precis som i Triss-reklamen; “Pløsligt hænder det…” och innan man har hunnit fatta det har jag førvandlats til en gasell, klættrande øver fyra medelålders par och två grabbgæng før att hinna ta bordet dær ænnu ett par precis skrivit på betalslippen før servitøren. Ja, så går det till i Nyhavn en solig vårdag!
Nej, nu ska jag ivæg till Bryggeriet och æta, ett av mina favoritstællen hær. Och jag missar aldrig en Irish efter maten dær Adios!
Idag har jag ägnat mig åt något jag inte gjort på sjutton år…och nej det var inte tjuvröka eller kolla in söta grabbar….
Jag har bytt däck på bilen, är trött i ryggen och jättestolt! De andra sjutton åren har mannen ombesörjt detta, men sedan ett elakartat ryggskott drabbat honom fick jag ta saken i egna händer.
Och vet ni…de gamla takterna satt i *asg*. När jag som sjuttonåring höll på att ta körkort hände det sig att en kille som körde upp lite före oss, fick punka på uppkörningen. Han blev kuggad då han inte klarade att byta däcket. Resten av oss gick snällt på en garagelektion, bytte däck och kollade oljan.
Funderar just på om det finns fler saker i livet, annan kunskap, man kommer ihåg efter arton år…
Då kunde jag:
*balansera ett badmintonrack, på ett finger, i evigheter
*äta upp en STOR påse chips, helt själv
*sitta i soffan en fredagkväll utan att somna
*på fullaste allvar tro att jag för evigt skulle kunna äta som en häst OCH fortsätta väga 48 kg
*tycka att Aurora var ett fantastiskt gott vin
Ett och annat har jag nog glömt, men jag vet fortfarande att ett gott skratt förlänger livet…. så tjoflöjt på er, det är söndag kväll och imorgon bitti ska jag till mitt jobb som, jag tycker är askul!!
Äntligen tid för att blogga! Just nu sitter jag och njuter i soffan, ihop med dottern. Hon har blivit med egen dator i helgen och har tindrat ikapp med vårsolen Lycka går att köpa för pengar, jag lovar… Hon har blivit en duktig bloggare och är suveränt duktig på foto och bildhantering, jag måste få skryta lite, som bara föräldrar kan *ler* På kuppen blev jag äntligen av med fick vi köpa ny router och fixa nytt nätverk. Nu är alla inne OCH med bra hastighet. Något underligt hände, min för******e jobbdator loggade på kvickt som katten. Och jag som skällt på IT för att den är varit långsam, o hemska tanke…var det mitt nätverks fel? Om det här inte bara var en engångsföreteelse, så får jag nog krypa till korset *ler*
Förutom detta så har vi hunnit fixa lite hemma, hallen är snart ett bastuminne blott, tack vare makens ihärdiga målande, heja, heja! Själv fick jag inspiration av fikastunden med Johi i torsdag, åkte genast och handlade tyg till gardiner, ljusstakar och annat smått och gott. Nu är det grönt hemma. Vardagsrummet fick gröna gardiner och lite gröna småpryttlar (krukor, ljusstakar etc) och köket blev häftigt turkost (tack för tipset, Johi).
MEN vi har ju också hunnit med att roa oss i helgen, jag och mannen gick till en pub ihop med några instruktörskollegor på lördagskvällen. Himla kul, svårt att slita sig och naturligtvis var vi “tvungna” att dra vidare till ortens nöjespalats nr 1. Och ge järnet på dansgolvet en stund *ler* . Kort sagt vansinnigt roligt!
Japp, då var det dags, nu har vi äntligen fått till en ny gourmetkväll med familj frugourme! Nästa helg ska vi botanisera i det sjuttiotalsinfluerade köket hemma hos IT-mira ihop. Och ni som såg den härliga menyn från förra kvällen kan ju förstå att man drabbas av lätt prestationsångest… och då ska ni veta att det smakade helt fantasiskt gott! Här har testlagats och provats viner, det ska bli spännande att se vad ni väljer. Vi ser fram emot en härlig kväll, med god mat i gott sällskap! Här är vårt förslag, läs och begrunda
Förrätt:
Räk- och tomatgratinerad avocado, som serveras med en gräddigt god vin- och dragonsås
Fänkål- och skaldjurssoppa, gjord på egen fond, serveras med vitt bröd och olivolja med citronsmak
Honungsgratinerad chevrétoast på en bädd av ruccola
Varmrätt:
Portvinsmarinerad fläskfile. Välmarinerad, serveras med en syndigt god portvinssås och en krämig potatisgratäng.
Chipotlemarinerad rostbiff och timjansbakade potatispuckar. Till detta, en familjefavorit; Jensens favoritsås.
Gryta av strimlad biff, med en enormt smakrik chili- och chokladsås, serveras med fluffigt ris.
Efterrätt:
Ananaspaj med gräddvaniljglass
Pannacotta med vit choklad och limemarinerade bär
Chokladkaka fylld av mörk choklad, serveras med vispgrädde
Kombinera ihop er meny, tala om vilket ni väljer, så ses vi nästa vecka. Välkomna!
Jag har köpt bil, en alldeles min egen Behovet av att ha egen bil för att fara runt på mina jobbuppdrag blev fort stort. Det gick helt enkelt inte att dela med maken längre. Jag hade stora planer på en läcker cab som jag skulle fräsa runt i, helt inspirerad av tinates fräcka lilla bil.
Något sådant här kanske?
Det blev av en mängd kronors skäl ingen bmw cab, det blev en mer plånboksvänlig skogsgrön (till tonårsdotterns fasa), Toyota Yaris. Åtminstone färgen borde räknas som miljövänlig och klimatsmart?? Inköpt av ett äldre par i Onsala, som var otroligt charmiga. Så om några dagar kan ni se mig fara runt i min lilla bil!
Dagens absoluta höjdpunkt har varit en breakdance-lektion. Vi kan allt om poser och hur viktigt det är med rätt attityd. Föreställ dig tjugo medelålders tanter lärare som breakar, nej förresten, kolla in själv;
En helt vansinningt kul upplevelse, som fler borde prova! Själv tyckte jag förstås det var busenkelt, kändes helt enkelt som en naturlig begåvning från min sida *asg*. I synnerhet den sista rörelsen, en “six-feet” på golvet….
Nu fanns det lyckligvis andra som visste vad de gjorde, till exempel vår instruktör Morris Shabo. Det var med andra ord så här det skulle se ut för oss…typ.
Idag var jag på Världskulturmuséet för en sista seminariedag i vår Läsa-skriva-språka kurs. Och vilken dag sen! Allt om estetiska läroprocesser, det var dags för dans och musik. Vi fick en DJ-lektion av Björn Friberg och nu snackar vi vinyl. Jag som tyckte att min simultankapacitet var helt ok…kolla in det här:
Nu vet jag allt scratchtekniker, fråga mig gärna om stab och reverse
Dagens mest lärorika upplevelse var förstås en muséepedagog som gjorde värderingsövningar med oss och talade om att det var ett alldeles utmärkt sätt att arbeta med elever på. Tur att hon talade om det, jag hade nämligen som lärare inte hört talas om det.
Ja, det här var helgen vi skulle börja måla. Färgen inhandlades under lördagen, penslarna på plats, kort sagt målarläge under hela söndagen. Men det var innan jag och maken gick på Vasaloppsspinning det.
Vi gick upp kl. sju på morgonen för att ladda med gröt och mackor, här skulle laddas inför fyra timmars maratonspinning. Under passet dricker man allt vad kan få i sig, samt äter en massa energihöjande saker och ändå någonstans där i tredje timman kommer STORA blodsockerfallet. Då får man knappt runt tramporna och både ben och hjärna är tröga som sirap. En välförtjänt dusch och bastu senare är vi hemma och fixar lunch. Sedan var det tänkt att vi skulle börja måla. Kul.
Fyra timmar senare ligger jag fortfarande i soffan, dricker massor av vatten och kan överhuvudtaget inte förmå min kropp att utföra något som innefattar kroppsarbete idag. Jag kan bara ödmjukt konstatera att de som ger sig på en Vasa med skidor under fötterna är modiga, på gränsen till dumdristiga. Jag slipper ju i alla fall tänka på valla och kan välja mitt motstånd själv. Resten av kvällen lär nog fortsättningsvis, tillbringas i soffan. Om jag tycker synd om mig själv?
Inte det minsta…helt självförvållat.
Något måste göras!
I två och ett halvt år har vi bott i vårt radhus och hela den här tiden har man mötts av furufanér i hallen som välkomsthälsning *rys*
Det är inte så lite bastuvarning över de här väggarna. Det råkar dessutom vara så att vi har tre hallar i tre våningsplan samt ett trapphus klätt med detta elände.
Efter att ha blivit inspirerad av kollegans energi, tänkte jag nu ta tag i mitt (och makens*ler* ) liv och göra något åt det. Ska genast ordna provfärger, så jag får testa lite olika färger innan jag bestämmer mig. Ser redan framför mig hur ljust och fint det kommer att bli, det kanske t.o.m blir trevligt att hälsa på oss
Japp, då är det bara att börja ta ner lister, spackla, slipa….gud vad trött jag blev.
Jag tror jag börjar imorgon istället.
Efter att ha ätit ohejdat i en vecka i Spanien, tänkte jag rusa till gymmet idag. Men hamnade istället med datorn i knät i soffan…hur gick det här till?
Inte för att man längtar hem när man är på semester, vem saknar grådis, februariväder, falukorv och mellanmjölk?
Nu tänker du nog; den här tjejen har inte druckit mjölk den här veckan…
Helt riktigt, men en massa gott vin och cava har ju slunkit ner Och en trettonrätters (jo, tretton) middag också. Jag borde ha utvecklat ett kroniskt mättnadstillstånd den här veckan…men det är inget jag har märkt av…
Men när man nu ändå måste komma hem, så var soffan rätt så god att sjunka ner i. Så jag sitter nog kvar och bloggar lite till till *fniss*
Som ni førstår på alla konstiga tecken, befinner jag mig i Køpenhamn. Vi kom igår mitt på dagen, sedan dess har vi strosat runt, turistat, fotat (mest maken) och ætit massor. Dagen måste inledas med wienerbrød med choklad, før att sedan bara fortsætta på samma sætt. Førmiddagen tillbringades på en kanalbåt før att jag behøvde lite kul filmklipp att gøra min PIM 5:a med. Och jag fick t.o.m se den lille havefruen. Jag ær hær varje år, men har aldrig orkat masa mig ut och titta på henne. Var inget att se kan jag tala om.
Adios!
